I den välbesökta bloggen Tävlingsryttaren kan vi följa den framgångsrika juniorryttaren i hoppning Mikaela Zimdahl. I bloggen skriver hon om sin vardag med hästarna hemma på gården i Norrtälje och om deras tävlingsresultat i Sverige och utomlands.

 

Började rida på en shetlandsponny

Ridkarriären startade som femåring på en shettis som stod i ett stall nära det bostadsområde som Mikaelas familj bodde. Sin första ponny fick hon några år senare när familjen flyttade till en hästgård.

 

Framgångsrik på både ponny och häst

Mikaela tävlade framgångsrikt på ponny och red SM på B-, C- och D-ponny. Efter att ha tävlat i de högsta klasserna på ponny gick hon över till stor häst för ett och ett halvt år sedan.

 

Tillsammans med stallets stjärna Saturnus (val f-99 e Libero H - Wolfgang) har Mikaela sina främsta meriter på stor häst. Med Saturnus, som till vardags kallas Ture, har hon tävlat internationellt och nått placeringar i svår hoppning. Under 2009 blev de tvåa i Morgondagens vinnare på Göteborg Horse Show och fyra på Junior-SM inomhus.

 

Mikaela och Saturnus blev 4:a på Junior- SM inomhus i Umeå 2009

 

Hoppning är roligast

Att det blev just hoppning för Mikaelas del tror hon beror på att hon alltid gillat fart och spänning.

 

– Ärligt talat gillade jag inte alls att rida dressyr när jag var yngre, jag har alltid varit mer attraherad av hoppning. Men ju äldre jag blivit, desto mer har jag insett att dressyr är otroligt viktigt även vid hoppning, svarar hon.

 

– Men det är fortfarande hoppningen som jag tycker är klart roligast!

 

Förebilden är Rolf-Göran Bengtsson

När jag ber Mikaela beskriva vad hennes bästa egenskaper som ryttare är, svarar hon blygsamt att det är en svår fråga att svara på själv.

 

– Men en positiv egenskap är att jag oftast är väldigt lugn. En annan sak som jag brukar få höra är att jag har bra känsla för avstånd.

 

Mikaela tycker att Rolf-Göran Bengtsson rider otroligt mjukt och trevligt.

– Jag skulle verkligen vilja rida som honom!

Alla hästar har varit viktiga

Alla hästar som Mikaela har haft har betytt jättemycket för henne - de har alla bidragit till hennes utveckling. Rent känslomässigt ligger två av hennes ponnyer henne extra nära.

 

– Min B-ponny, Jewel Samantah, var en riktig fighter som alltid gjorde sitt bästa. Trots att hon var mycket mindre än de andra i sin kategori och bara hade ett öga, så kämpade hon alltid och gjorde allt för mig.

 

– Sen min C-ponny, The Minestral, som i början var en riktig buse som gjorde mest som han ville, men som i slutet var en av Sveriges bästa C-ponnyer.

 

– Även Ture, som jag har just nu, kommer nog alltid vara något extra för mig.

 

Jewel Samantah var en riktig fighter     The Minestral var en buse från början

 

Blir irriterad över ryttarmissar

Jag frågar Mikaela vilket hennes värsta hästminne är.

 

- Jag har bara skadat mig allvarligt en gång i samband med ridningen. Från den händelsen minns jag inget, så det kan omöjligt vara mitt värsta minne även fast man kanske tycker att det borde vara det.

 

- Annars har jag bara sådana där irriterande minnen, som är otroligt jobbiga bara för att jag är så himla irriterad på mig själv! Fortfarande, efter flera år, kan jag gräma mig över ryttarmissar jag gjort på viktiga tävlingar.

 

Bästa minnet är andraplatsen i Morgondagens vinnare

- Det bästa minnet är nog när jag och Ture var med i Scandinavium. Känslan när man gick nolla där inne, med den otroliga publiken, är obeskrivlig!

 

 

Drömhästen ska vara positiv och modig

Om Mikaela fick välja ytterligare en häst till stallet så skulle det bli en unghäst, cirka 6 år och med bra stam.

 

– Drömhästen får gärna sticka ut färgmässigt, kanske en skäck eller isabell. Men den ska även sticka ut på andra sätt, med fina gångarter och superhoppteknik. Temperamentsmässigt ska den vara pigg och positiv med en vilja att alltid vilja göra rätt. Dessutom ska den vara modig, men samtidigt försiktig.

 

Lever i nuet
Mikaela ger intryck av att vara en ödmjuk tjej som rider för att det är roligt. På frågan vad hon tror att hon gör om tio år, svarar hon att hon inte vet vad hon kommer syssla med.

– Jag har inte tänkt så mycket på framtiden, utan föredrar att leva i nuet.